Åkesson och SD med fötterna djupt rotade i den smutsbruna myllan! |
Det Sverigedemokratiska partiet och dess politiska
företrädare har nu en gång för alla bevistat att de står på fast mark vad
gäller deras politiska ideologi. Eller rättare sagt mylla.
Med ledande Sverigedemokratiska riksdagsmän som tycks tävla
i att få de största skandalrubrikerna i media så är det nu en gång för alla så
att de aldrig har gjort upp med sitt politiska ursprung.
Och det är deras ideologiska rötter. De bruna fascistiska
och nazistiska rötter som SD är sprunget ur. Där hatet mot den som är olik dem
själva är den största drivkraften. Trotts tal om nolltolerans mot rasism och
nedtoning av sin högerextrema nationalistiska politiska agenda så blir aldrig
Sverigedemokraterna ett rumsrent parti. Det
har ju järnrörsgänget och nu sist ”nöff nöff” Isovaara med all tydlighet
bevisat.
SD är ett parti sprunget ur förlegade nationalromantiska
drömmar om det perfekta rasrena samhället där alla är blonda och blåögda och
enbart talar svenska utan brytning.
Men nu är ju som bekant verkligheten en helt annan. I en
allt mer globaliserad värld där människor och kulturer möts över gränserna så
finns det ingen plats längre för nationalromantiska dagdrömmare. Det är den
kulturella mångfaldens tid som har kommit och där ledorden är tolerans,
förståelse och acceptans för sina medmänniskor. Och det är oavsett vilket land
de kommer från, eller hur de ser ut, eller vilken religion de tillhör, eller
vilken sexuell läggning de har.
Men detta tycks inte ens Sverigedemokraternas politiker
eller deras pöbelanhängare förstå. För de vill inte förstå. De står hellre kvar
i den främlingsfientliga och rasistiska smutsbruna myllan och drömmer vidare om
ett utopiskt perfekt samhälle där ingen medmänsklighet finns kvar.
Och varför gör de detta? Jo för att de är rädda! Rädda för
den moderna utvecklingen.