Snart sagt varenda kändis med lite karisma och pondus deltar
förr eller senare i en av alla dessa otaliga matlagningsprogram som svämmar över
televisionskanalerna likt en överkokt gös. Det ena leder till det andra och
snart så ger de också ut sin första egna kokbok.
Även pseudokändisar utan varken karisma eller pondus och som
dessutom helt saknar någon form av kulinarisk erfarenhet och intelligens gör
också tappra försök att följa med i den nu pågående matlagningstrenden.
Därför ska vi nu titta lite närmare på varför den Sverigedemokratiske
partiledaren Jimmie Åkesson nu också beslutat sig för att ge ut en egen kokbok
med det i sammanhanget ”kavata” namnet, ”Razzesnacks för de rättrogna.” Eller
som vi här på Slutpixlat istället kallar Åkessons kokbok, ”15 misslyckade
försök att koka soppa på en förlegad ideologi.”
Slutpixlats Raffina Wall fick hela det odelade ”nöjet” att intervjua
Jimmie Åkesson, då hon drog det kortaste strået på nyhetsredaktionens morgonmöte.
Intervjun skedde rum hemma i det Åkessonska köket bland
grytor och slevar. Och just grytor fanns där ingen brist på. På spisen stod en
enorm gryta om minst 40 liter där Åkesson just var i färd med att fylla på
vatten.
”Säg mig herr Åkesson, vad är det för gott ni tillagar i
denna jättegryta?”
”Kalla mig gärna Jimmie, fröken Wall. Här i hemmets vrå är
jag inte så formel av mig. Förövrigt så ska jag bara koka ett dussin smutsiga
skurtrasor. Partistyrelsen och några nära vänner var här på en liten diné igår
kväll. Tyvärr så slog magsjukan till på samtliga utom mig själv lagom till
dinéns höjdpunkt. Vet i katten varför?”
”Och vad var det som var dinéns höjdpunkt då?”
”Desserten naturligtvis! Min så superba Créme brûlée med
extra mycket mandellikör i. Ja nu hade jag ju i och för sig ingen mandellikör
hemma, så jag tog ett par liter hemkört och slängde i lite oskalad bittermandel.
Man tager vad man haver som Cajsa Warg sade!”
”Nu är det ju faktiskt inte belagt att det var Cajsa Warg
som myntade just det uttrycket.”
”Va fan säger du!? Och jag som sade det till Mats Dagerlind när
han för femtioelfte gången i går kväll trodde att mitt uppstoppade vildsvin som
står i hallen var en Baby Doll.”
”Öhum… Och vad tänkte du laga till idag då Jimmie? Blir det
något ur din nya kokbok?
”Oja fröken Wall! Recept nummer 13 blir det. Äktsvenskt så
det förslår. Dill och konjaksmarinerad kokt älgbog med rårörda lingon och
inrikes plockade kantareller täckta av ett lager ljuvlig västerbottenost som
först doppats i Carlshamns flaggpunsch.”
”Låter som en avancerad rätt. Men stämmer detta egentligen
ihop med titeln på din kokbok, Razzesnacks för de rättrogna? Snacks är väl
egentligen bara ett tilltugg?”
”Är det du eller jag som är kock här fröken Wall? Alltså,
enligt min definition så inbegriper snacks allt från Ahlgrens bilar till oxfilé
från Scan.”
”Jaha du!? Förövrigt, varifrån fick du idén till titeln på
din kokbok? Razzesnacks för de rättrogna. Är det inte muslimerna som brukar
kallas för de rättrogna?”
”Habba habba där fröken Wall! Nämn aldrig det ordet i mitt
hus!”
”Rättrogna!?”
”Nej för fan! Muslimer så klart! Tror du jag är dum i
huvudet eller?”
”Hmm… Så du anser alltså Jimmie, att även Sverigedemokrater
kan vara rättrogen?”
”Absolut fröken Wall! Bara de tror på rätt sak och är trogna
till mig så är de rättrogna.”
”Och de som inte skulle visa sig rättrogna till den Sverigedemokratiska
ideologin eller dig, vad händer med dem då?”
”Uteslutning naturligtvis. Vi vill ju inte ha några råttor
bland illrarna.”
”Tror att du menar att ni inte vill ha en katt bland
hermelinerna.”
”Katt bland hermelinerna!?”
”Ja det är ett talesätt för en person som inte passar in i
en "finare" samling personer. Sticker ut från sin omgivning."
”Ja just det! Inte passar in i en finare samling personer. Låter bra! Var det Cajsa Warg som använde det
talesättet?”
”Nej, det är titeln på en kuplett av Karl Gerhard.”
”Kup… Karl Gerha… Skit samma, vet inte vad det är ändå. Kan
vi kanske komma tillbaks till ämnet nu fröken Wall. Skulle inte intervjun
handla om min nya kokbok och mina mästerliga talanger i de kulinariska
snårskogarna?”
”Jo naturligt vis. Men var fick du nu egentligen idén att
kalla boken för ”Razzesnacks för de rättrogna?”
”Det var egentligen Avpixlats ansvarige, den eminente krönikören
o skribenten Mats Dagerlind som föreslog den titeln på boken. Han tyckte att
hans utomordentligt och alltid så positivt inställda läsare av Avpixlat
förtjänade bättre mat än den som serveras på närmsta pizzeria eller kebabhak.
Bättre att snabbt kunna laga maten hemma och dessutom av svenska produkter.”
”Så du erkänner nu att Dagerlind är den som bär hela
ansvaret för hat och rasistsajten Avpixlat. Och att SD genom Kent Ekeroth
bankonto sponsrar hela verksamheten?”
”Habba habba där fröken Wall! Det sa jag inte! Ni lägger
orden i min mun!”
”Det var du själv Jimmie som sa att Dagerlind är ansvarig
för Avpixlat.”
”Gjorde jag!?”
”Ja det gjorde du!”
”Okay då. Men du behöver väl inte skriva om det. Jag menar
att de ser ju inte så bra ut i folks ögon om vi officiellt går ut och meddelar att
vi ur partikassan ger Dagerlind 400 000 tusen kronor om året för att driva
Avpixlat.”
”400 000 tusen kronor!?”
”Tja, eller om det var 500 000 tusen kronor. Kommer
inte riktigt ihåg. Det är Kent som håller i de trådarna. Sen så ska jag be att
få upplysa fröken Wall om att Avpixlat är då varken en hatisk eller rasistisk
sajt. Det där är bara vad den förljugna och falska PK median och dess vänsterpack
påstår. Nej fröken Wall förstår att på Avpixlat, så får man höra de riktiga
sanningarna om hur det står till med invandringen och muslimerna. Skickar faktiskt
in en del artiklar till Avpixlat som jag själv har exkrementerat. ”
”Exkrementerat!? Ja det förklarar ju en del.”
”Gör det? I vilket fall som helst så skriver jag ju under
pseudonym naturligtvis. Anstår ju inte en partiledare av min rang att i alla sammanhang
officiellt säga vad jag egentligen tycker. Då skulle PK-maffian flå mig levande.”
”Får man fråga dig Jimmie under vilken pseudonym du…
exkrementerar dina alster?”
”Mja… Lite pinsamt det här. Brukar kalla mig för invandraren.”
”Invandraren!?” Är inte det att föra folk bakom ljuset en
aning?”
”He he… Jo kanske, men nu har ju vi i Sverigedemokraterna så
rysligt svårt att attrahera just invandrargrupperna att anamma vår politik. Och
jag tänkte att om man skriver utifrån en invandrares perspektiv så kanske man
kan locka till sig några nya sympatisörer.”
”Hm… För att vara riktigt ärlig Jimmie så tror jag inte att ni
någonsin kommer att attrahera någon större grupp invandrare. Er politik är
alltför extrem och invandrarfientlig för det.”
”Det var då hemskt vad lilla fröken Wall är negativ till oss
Sverigedemokrater. Är ni fröken Wall svenskfientlig på något vis?”
”Absolut inte! Ser bara saken ur ett realistiskt perspektiv.”
”Puif… Kan vi kanske nu återgå till det vi skulle tala om
egentligen.”
”Jo naturligtvis. Kan du nu visa hur du förbereder älgbogen?”
”Ja som sagt så skall bogen först marineras i konjak. Och
konjaken skall precis som älgen naturligtvis vara svensktillverkad, så jag
använder självklart Grönstedts Monopol. En sisådär tre fyra liter konjak går
det åt till ungefär 6 kilo prima älgbog. Det vill säga om jag nu har någon kvar
sen igår kväll. Kent är lite svag för de starkare dryckerna.”
”Inte för att jag vill vara petnoga, men Grönstedts är inte
längre ett svensk varumärke. Det ägs av det finska företaget Altia Corporation
och Grönstedts konjak tillverkas i Frankrike.”
”Va!? Det var då själve fan också! Finns det inget
äktsvenskt kvar längre? Det är den förbannade mångkulturens fel! Då får jag ta
hemkört till det här istället. Det är garanterat svensktillverkat. Har nämligen
bränt det själv.”
”Glöm inte dillen nu Jimmie.”
”Nej för fasen, räcker med en kvist. Man måste ju balansera
smakerna. Och medans älgbogen får marinera i cirka en halvtimme så förbereder
man lingonen och kantarellerna som har plockats med kärlek i den djupa ursvenska
skogen. Börja med att öppna locket på lingonburken… Fröken Wall skulle kanske
kunna hjälpa mig med det medans jag rensar kantarellerna?”
”Ja naturligtvis. Var har du inhandlat de här lingonen?”
”På ICA naturligtvis! Varför undrar fröken Wall det?”
”Jo det är så att över nittio procent av alla lingon som
sälj i Sverige antingen är plockade i Ryssland eller Kina.”
”Driver ni med mig fröken Wall? Det vet väl alla att lingon
bara växer i Sverige!”
”Läs på burkens baksida.”
”Hmm… Det var då själve den. De är ju bara packade i
Sverige!? Nå då skiter vi i lingonen. Vi får nöja oss med kantarellerna bara.
Och de är garanterat svenska! Har plockat dem själv. Titta så fina de är fröken
Wall.”
”Det där är inga kantareller.”
”Är detta inte några kantareller!?”
”Nej det är lömsk flugsvamp.”
”Lömsk flugsvamp!? Är inte den giftig?”
”Jo dödligt giftig.”
”Hmm… Inte bara flugsvampen som är lömsk. Ska ha ett
alvarligt samtal med en viss andre vice partiordförande så fort tillfälle givs.”
”Andre vice partiordföranden? Är inte det Carina Herrstedt?
Vad har hon med saken att göra?”
”Öh… Jo, det var hon som sade att detta var just kantareller
och att jag skulle plocka de här svamparna för att de skulle ha så hälsogörande
effekter på min kropp.”
”Säg mig Jimmie, pågår det möjligtvis inte en liten intern
maktkamp inom partistyrelsen hos er?”
”Baha… Fröken Wall lyssnar för mycket på PK-medias förljugna
vrångbild av vårt eminenta parti. Sammanhållningen i partistyrelsen är det absolut
inget fel på. Vi är sams i alla de frågor som jag bestämmer i. Och det är alla.”
”Och vad ämnar du då att göra åt den potentiella
giftmörderskan Herrstedt.”
”Får väl köpa henne en svampbok.”
”Öhum… Och hur ska du nu kunna tillaga din rätt när du inte
längre kan använda vissa av dina ingredienser?”
”Det ordnar sig alltid. En god kock finner på råd. Dessutom
så har vi ju västerbottenosten och Flaggpunschen kvar. Och det är ju garanterat
äkta svenskproducerade varor!”
”Ja västerbottenosten är tillverkad i Sverige, men inte för
att jag vill göra dig besviken Jimmie så tillverkas faktiskt inte Carlshamns
flaggpunsch i Sverige längre. Den tillverkas faktiskt numer i finländska Åbo.”
”Va! Det är inte sant!? Det finns ju snart inga äktsvenska
varor kvar att köpa längre. Det är den här förbannade mångkulturens fel. Bara en
massa utländska varor på butikshyllorna numer. Den här ohejdade invandringen
tar död på vår egen tillverkningsindustri. Ger mig fan på att även älgbogen här
är illegalt invandrad och bara väntar på rätt tillfälle för att söka asyl.
Herre gud vart är vårt kära Sverige på väg?”
Det var en synnerligen frustrerad och förvirrad ”mästerkock”
som jag lämnade. Det sista jag såg att Jimmie Åkesson gjorde var att salta och
slänga i ett par lagerblad i sin jättegryta där ett dussin smutsiga skurtrasor puttrade
på medelstark värme samtidigt som han rörde om med en slev i samma gryta och osammanhängande
mumlade, ”det är massinvandringens fel, det är massinvandringens fel, det är
massinv… ”
Verkar som Åkesson nu har fått sitt alldeles eget ”Hell´s
Kitchen.”
|
Dagerlind? Nej bara hans like! |
Och då jag passerade hallen på vägen ut såg jag också en annan
som hittat hem. Ömt kramandes det uppstoppade vildsvinet och med ett förnöjt
leende på läpparna låg mister Avpixlat him self och sov.
Är övertygad om att detta kommer att bli Jimmie Åkessons
första och sista kokbok. Ja det vill säga om han nu inte får storhetsvansinne
och beslutar sig för att skriva sina memoarer i förtid. För det lär nog bli ett
hopkok av irrläror som till och med får Hitlers ”Mein Kampf” att mest likna en illa
skriven barnmeny från 30-talets Tyskland. Vilket den de facto egentligen är.
Raffina Wall för Slutpixlat