22 apr. 2013

Skepp ohoj! Partikamrater överbord! Skit i det!



När nolltoleransen mot rasism slår till med full kraft.
”Öh… Jimmie var är resten av våra partikamrater?”
”Håll käften och ro på! Det fick inte plats fler.”

I en av alla dessa av Dagerlind standardiserade insändare i Avpixlats serie, ”Från sjuklövern till SD” med rubriken, ”Sverigedemokraterna är det enda partiet som inser att livbåten är full”, så förklarar ”signaturen”, Fredrik Nilsson, sjökapten sin tes om invandringen:

”Du sitter en mörk och stormig höstnatt i en livbåt med kapacitet för 50 personer. Du och några andra tar initiativ och hjälper till att dra upp nödställda ur det kalla vattnet. Snart är livbåten helt full av frusna och skadade människor men Du hör fortfarande hjärtskärande skrik runtom i vattnet. Det finns massor av människor därute som måste få hjälp. Du tänker att eftersom båten klarar 50 personer kan ni säkert dra upp åtminstone fem ytterligare. Efter att fem till har räddats är det väldigt trångt och en del i båten är aggressiva och skriker att båten börjar ta in vatten pga överlastningen och sjögången. Hur ska du göra? Du känner att du inte kan lämna de stackars människorna i vattnet i sticket men du vill inte riskera att livbåten kantrar och att alla som räddats kastas tillbaka i havet.

När är båten full? Vissa svenska partier skulle troligen säga att den aldrig blir det eftersom man inte kan bestämma över liv och död. En del av dessa partier förespråkar även fri invandring. Enligt UNHCR finns det över 40 miljoner människor i världen som tvingas fly. När ska vi i Sverige inse att vi, hur solidariska och medmänskliga vi än är, inte kan hjälpa alla genom att ta hit dem?”

Vad ”sjökaptenen” egentligen menar genom sin mycket målande beskrivning är att han hellre ser femtio Sverigedemokrater klara livhanken i livbåten än en enda invandrare. Vissa behöver då många ord för att beskriva sin rasism och dela in folk i dem och vi.

Curt Latinosson för Slutpixlat