Antalet rapporterade hatbrott är konstant högt, konstaterar organisationerna i rapporten – omkring 5 900 år 2008 och 5 500 2012. 72 procent av hatbrotten 2012 hade främlingsfientligt eller rasistiskt motiv. Det näst vanligaste motivet under senare år är sexuell läggning. Bara 6 procent av anmälda hatbrott leder till åtal. I motsats till andra länder är inte funktionshinder eller könsidentitet grund för hatbrott i Sverige, påpekar rapporten som också efterlyser ökad kunskap om hatbrottsfrågor i hela rättsväsendet.
Organisationerna efterlyser tydligare åtgärder mot etnisk diskriminering. I rapporten nämns polisens REVA-projekt och Skånepolisens register över romer. Ett särskilt problem gäller diskriminering på arbetsmarknaden som drabbar personer med utländsk bakgrund. Samma möjlighet att tillämpa positiv särbehandling på grund av kön bör övervägas för etnisk tillhörighet, skriver organisationerna. Dessutom bör, på frivillig basis, jämlikhetsdata som uppgift om etnicitet kunna samlas in för att motverka diskriminering på etnisk grund. Motsvarande system finns i flera länder.
Organisationerna oroas av det ökande stödet för rasistiska och populistiska partier i svensk politik.
”I Sverige, liksom i övriga EU, stärker nationalistiska och främlingsfientliga partier sin ställning. Regeringar och etablerade partier har ett ansvar att motverka dessa strömningar”, säger Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet.
Händelser som våldshandlingarna i Kärrtorp och attacker mot skolor måste motverkas. Organisationerna vill därför ha skärpt lagstiftning mot rasistiska handlingar inklusive propaganda på internet.
Läs hela rapporten här: Joint submission for Sweden´s second Universal Periodic Review in 2015.
