Nu så kan det ju naturligtvis spekuleras i vad de bägge redaktörernas egentliga avsikt med denna resa till Mellanöstern är.
För att resa ända till Mellanöstern för att i sedvanlig ordning göra hittepå reportage till DI känns ju inte som ett särskilt seriöst sätt att bedriva ”journalistik” på, av journalister som aldrig bedrivit någon seriös journalistik.
Bortkastade pengar helt enkelt.
Och pengar är ju något som inte konkursfärdiga DI har särskilt gott om. Så syftet med resan tycks istället vara att tigga pengar för att kunna driva DI vidare.
Och vi tror väl inte att Carlqvist försöker leta upp någon rasistisk oljeshejk att tigga pengar ifrån. Nej hennes och Hedegaards resa till Mellanöstern är en resa till Israel där de hoppas kunna uppbringa någon välvillig sponsor genom att gå omkring med tiggarbössan.
Eller är Carlqvist ute efter att söka asyl i Israel hävdandes att hon är utsatt för politisk förföljelse i sitt hemland? Något som dock kan bli lite svårt då Carlqvist liknat den Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA, med judar som stöttade nazister på 30-talet!?
Eller är Carlqvist och Hedegaard i Israel i egenskap av ekonomiska flyktingar, då kronofogden är dem i hälarna för att kräva in obetalda hyresskulder eller undvika de skadeståndskrav som en före detta anställd har på dem?
Nåväl. Vi får väl se vad som händer när Carlqvist och Hedegaard återvänder till Sverige den 13 januari, om de nu återvänder vill säga. Det positiva med Carlqvists och Hedegaards resa till Mellanöstern är att Dispatch International inte publicerar några islamofoba rasistiska och främlingsfientliga artiklar och att Carlqvists blåkopietwittrande om hur hon hatar en religion och dess utövare för tillfället upphört.
Men som bekant så dansar ju råttorna på bordet när katten är borta. Och med tanke på vad Carlqvists vapendragare i islamofobi, Roger "Salle" Sahlström haft för sig på Twitter när matmor varit varit bortrest, så lär Carlqvist få fullt upp med så kallad damage control, när hon kommer hem.
Curt Latinosson för Slutpixlat
