Låt oss nu i sommarvärmen leka lite med siffror på bästa SD manér,
ungefär som de gör när de hämtar sina ”tvärsäkra” siffror från Affes
statistikblogg. Och sen se var vi i slutänden hamnar om uteslutningarna och avhoppen
fortsätter för Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna har 612 mandat i 246 kommuner. Av de 621 har SD
förlorat 81 mandat. En stor del av dessa har tagits över av politiska vildar
som av olika skäl lämnat partiet. 41 av mandaten av dessa 81 är också obesatta
då partiet inte har någon att sätta på dessa platser.
621-81=540
Nu är dessa siffror ifrån februari och sen dess har det ju hänt en del
inom SD som bekant. Illa nog att man enbart har 540 platser kvar ute i
kommunerna som SD verkligen kan kalla sina egna.
Men nu börjar det intressanta i det hela.
Med tanke på den uteslutningstakt och de till viss del ”frivilliga” avhoppen
ibland SD:s kommunpolitiker tack vare Åkessons nolltolerans mot rasism så
verkar ju det som om partiet håller på att självdö inifrån.
För det går snart sagt inte en vecka innan en ny tomte inom SD gör ett
mer eller mindre intelligent uttalande som får Åkesson att se rött. Förlåt…
Skall nog vara att se mörkblått, med tanke på var de står politiskt.
Ponera nu att det utesluts en Sverigedemokratisk politiker ute i
kommunerna per vecka. Det skulle betyda att vid årets slut så skulle
ytterligare 38 Sverigedemokrater vara borta från kommunpolitiken.
540-38=502
Och fram till valet 2014 från årsskiftet är det 37 veckor.
502-37=465
Sen får vi inräkna ett antal som frivilligt hoppar av sina uppdrag i
protest mot Åkessons nolltolerans och förmodligen blir så kallade politiska
vildar. Om det nu går att bli så mycket vildare än vad de redan är så kan man i
en inte allt för vild gissning räkna med att ytterligare runt 100 SD politiker
försvinner fram till valet 2014.
465-100=365
Räknar vi sen in den så berömda nollhypotesen, ej att förväxla med
nolltolerans, så lär ytterligare 67 stycken Sverigedemokratiska kommunpolitiker
försvinna ut i tomma intet.
(Nollhypotesen är hypotesen att det inte föreligger något fenomen som
kräver en förklaring. Ungefär som då SD:s trixande med invandringsstatistiken.)
365-67=298
Nu måste vi också räkna ett visst antal riskfaktorer i det hela. Detta
kan gälla allt från naturlig avgång genom egen död tills för exempel
fängelsestraff. Låt oss räkna lågt på den punkten och säga 45 stycken
Sverigedemokratiska kommunpolitiker.
298-45=253
Sen får vi inte heller i sammanhanget glömma Sverigedemokraternas egna
beräkningsgrunder när de ska analysera att så många av deras kommunala
politiker har försvunnit. Och vis av hur de i normala fall gör sina beräkningar
i allt från invandringsstatistik till övriga ekonomiska beräkningar, så
förmodar vi att de använder pseudomatematik.
Pseudomatematik är en sorts matematik som inte använder sig av de ramar,
lagar och teorem som matematiken är uppbyggd av. Pseudomatematiker försöker
ofta motbevisa lösningar till problem som är bevisade, ofta för att de inte
anser att beviset är korrekt eller besitter tillräckligt kunskap för att förstå
beviset.
Och efter att de Sverigedemokratiska ”matematikerna” gjort sina
beräkningar så skulle alltså resultatet till hur många av de
Sverigedemokratiska kommunalpolitikerna som av en eller annan anledning
försvunnit se ut så här:
253-265=-12
Ett underskott på hela 12 Sverigedemokratiska kommunpolitiker således. Så
i september 2014 lagom till riksdagsvalet så skulle SD inte enbart sakna
representation ute i kommunerna, man skulle även ha 12 platser ute i kommunerna
som aldrig egentligen funnits.
SD matematik när den är som ”bäst” med andra ord.
Till och med Professor Kalkyl hade varit avundsjuk.
Och då kan man ju fråga sig om det ens är lönt att SD ställer upp i valet
2014 då de enligt de pseudomatematiska beräkningarna enbart försöker köra med
valfusk för att erhålla platser ute i kommunerna som de aldrig har rätt till.
Curt Latinosson för Slutpixlat
